FRÅN ÖKÄND TILL MEGAKÄND TILL...MÅNS ZELMERLÖW!

I gårdagens inlägg skrev jag om olika typer av kändisar. I dag tänkte jag fundera lite över kändisskapets framsida kontra avigsida. Fördelar kontra nackdelar med att vara kändis.

En lokal kändis är ju liksom ingen kändis, enligt Lilla Frun, så den typen hoppar jag över med en gång.
De andra A, B, C och Ökändisarna har väl alla sina fördelar. OCH nackdelar, kan jag tro. Precis som jag skrev i går, har Lilla Frun ingen aaaaaning om hur en kändis har det, utan kan bara spekulera...som vanligt!

Jag börjar bakifrån med Ö-kändisar. (passar ofta in på Robinson-deltagare som spenderat tid på en ö, men det är inte det jag menar) Detta är kändisar som folk älskar att hata. Älskar att debattera och tycka saker om. Som ö-kändis tror jag egentligen inte det finns några fördelar. Bara nackdelar. Vissa kändisar kan vara svårt att avgöra om de tillhör den ena eller andra kategorin, men jag skulle tro att några av deltagarna i Kungarna av Tylösand, tillhör den här skaran kändisar.

Så har vi då B-kändisar. Har de flesta B-kändisar egentligen presterat något de kan vara stolt över. (Om jag inte vunnit Robinson, så klart. Då hade jag ju åtminstone kunnat vara stolt över att jag var en jävel på socialt spel och paktbildning. För tyvärr är det ju sällan den starkaste och bästa överlevaren vinner)

Bonde Susanne och Fabbe

Annars är väl B-kändisar oftast någon som blivit känd för att de t.ex. haft sex i TV, något att vara stolt över, nej! Druckit massor av sprit i TV, något att stoltsera med? Nej! Varit tjock så in i hel....och sedan med Anna Ankas hjälp gått ner en del....Nej, inte den heller. Gått på date med bönder i TV. Ja, en del av bönderna har ju lyckats hänga sig kvar, som t.ex. Bonde Susanne Henne skrivs det ju en hel del om. Varför, undrar jag också. Är det för att hon ser till att bli i hop med olika kändisar, synas på mingelfester...ja inte vet jag, men hon har lite Robinson-Robban varning, tycker jag, minus den blå färgen och pisamma TV-framträdanden. Annars tror jag hon är typen som gillar att se sitt ansikte i olika skvallerblaskor.

Är det då en fördel att vara B-kändis? Ja, kontra att vara en MEGA-kändis finns det nog en del fördelar. De är bara lite kända och kan fortfarande leva ett ganska normalt liv, utan säkerhetsvakter, bilar med tonade rutor, de kan gå på stan utan att bli mosade av fans, de blir bjudna på roliga kändisfester och premiärer där man får ha vackra kläder, de får träffa massor av andra kul kändisar, och många andra fördelar. Men nackdelarna är väl att de inte direkt får jobb på att vara B-kändis. Kanske några enstaka uppdrag som bartender på barturnéer, värdinna på någon konferens eller liknande , men någon karriär, där de blir rika på kuppen, får de nog oftast inte. (Om man inte som t.ex. Carolina Gynning går från B-kändis till A-kändis och kan välja och vraka mellan jobb)

Ensam mamma Helena har svårt
att träffa killar.

Dessutom slipper ju inte dessa B-kändisar undan skvallerpressen. Alla B-kändisar tycker nog inte att det är en nackdel att tidningarna skriver om deras liv, så länge de håller sig kvar i rampljuset, men för många blir det nog en belastning. Läste t.ex. häromdagen att Helena , ni vet den där söta tjejen som var med i Ensam mamma, förra säsongen, upplever att det är svårt att träffa killar på grund av kändisskapet. Normala killar är rädda att hamna i tidningen om de raggar på en kändis, tror Helena. Och så kan det ju säkert vara. Andra normala killar kanske inte vill gå fram med tanke på att tidningarna skriver om olika romanser hit och dit och ingen normal människa kan hålla reda på om kändisen för tillfället är i hop med någon eller inte.

Så, är att vara B-kändis något att sukta efter? Överväger fördelarna, kontra nackdelarna? Nej, jag tror inte det. De fina festerna, en och annan autograf och medverkan i något program på TV, väger nog inte upp att nollorna saknas på kontot och att skvallerpressen skriver vad helst de behagar!

Nationella kändisar, kändisar som alltså bara är kända i Sverige, spelar nog i en helt annan division. Som nationell kändis har du säkert en hel del fördelar. Tack vare att de är popstjärnor, programledare, idrottsstjärnor osv, kan de tjäna sig en rejäl hacka på sitt yrke. De får VIP inbjudningar, kan säket välja och vraka bland uppdrag, och kan antagligen leva ganska gott. De är idoler och förebilder för många, samtidigt som de är respekterade och får ha ganska stort privatliv trots allt. Vi svenskar visar nog våra "kändisar" ganska stor respekt och stör de inte i parti och minut.

Svenska kändisar hängs ut
i skvallerpressen

Nackdelarna, med ett nationellt kändisskap, skulle jag tro är, att de jobbar hårt och mycket, och skvallerpressen är de i hasorna dygnet runt. De flesta nationella kändisar har en karriär att luta sig mot. Som artist, skådespeplare, elitidrottare, politiker osv sysslar nog de allra flesta med något de tycker om, är bra på och brinner för. Bara det måste ju vara värt massor. Ta tillexempel....hm....Måns Zelmerlöw....snyggingen! Han var väl kan man säga en mycket söt B-kändis som media direkt såg potential i,och gjorde (naturligtvis bidrog Måns en hel del själv) till rikskändis! Han måste ju ha ett ganska perfekt liv.Massor med jobb, med det han älskar. VIP överallt! Får gå på premiärer, kändisfester, galor osv. Tjänar nog en del pengar. ALLA älskar honom.Men, som älskad riksartist i Sverige lämnas man ganska mycket i fred också. Måns skulle jag vilja vara!(bortsett från att jag skulle behöva göra ett könsbyte) Läs här vad Lilla Frun har skrivit mer om Måns Zelmerlöw

Så, är fördelarna fler än nackdelarna. Ja, jag skulle tro att du har ett ganska gott liv som svensk kändis! (Undantag skulle jag tro är kändis inom politiken. De blir utsatta för en hel del hot, trakasserier och sjukt mycket jobb. Det gäller att de verkligen brinner för det de gör om det ska vara värt det. Men det gör väl en politiker...antar jag)

Internationella kändisar finns det lite olika varianter av. Vi har ju t.ex. en del svenska artister som slagit, nästa mer, utomlands än i Sverige. Ta September t.ex. Hon är jätte känd utomlands men får fortfarande vara sig själv här hemma i Sverige. Hon kan liksom välja mellan att vara nationell kändis, eller internationell kändis. Vilken fördel!
Men som stor Internationell kändis, jag snackar Julia Roberts känd, eller Britney Spears känd. Är det alltid så roligt att vara? Nä, här får man nog verkligen ta det onda med det goda. Tänk er att aldrig kunna gå ut, spontant, utan att meddela säkerthetsvakter osv. Alltid veta att paparazzis lurar i buskarna. Inte kunna ta ett steg utan att det dokumenteras. Inte få lipa i fred när pojkvännen gjort slut, eller gå upp 4 kilo utan att det står i tidningen att du väntar barn, eller ha en bad hairday utan att det skrivs att du går på crack och nog precis kommit ut från behandlingshem.
Men visst finns det fördelar. ALLA PENGAR!!! ALL MAKT!!! De kan köpa precis vad de vill. De kan åka precis var de vill. De kan få precis vad de vill. (utom ett privatliv då förstås) De kan sluta jobba precis när de vill. Men skulle man vilja vara en sån Internationell Mega-kändis. Nej, jag tror att det är svårt. Man måste nog vara en otroligt jordnära person med båda fötterna på jorden för att inte sväva iväg ut i det blå. Det går ju illa för många kändisar med droger, otrohetsaffärer, självmord osv. Och blir de någonsin immuna mot vad tidningarna skriver. Bara de starkaste, skulle jag tro.

Massmedia har en otrolig makt. De kan skapa en kändis på oherhört kort tid. Men de kan också förgöra samma kändis med ett fingerknäpp.

Ja, det var lite om kändisar. Jag vill inte vara ö-kändis, jag vill inte vara Mega-kändis, jag vill inte vara B-kändis, jag vill inte vara O-kändis, jag vill vara.....MÅNS ZELMERLÖW!


Måns Zelmerlöw...vilken kille!



intressant  Läs även andra bloggares åsikter om nöje, tv, kändisar, artister, musik,