HUR MYCKET PENGAR KÖPER DU JULKLAPPAR TILL DINA BARN FÖR?

Nu i juletid blir det inte så mycket tid över för något annat än just...julen! (bloggen har t.ex. blivit grymt eftersatt)
Det är pepparkaksbak, pyssel med barnen, lussebak, inhandla 48st små, inte alltför dyra paket till de två minsta barnens adventskalendrar, julpynta (ofta 2 gånger, en till advent och en gång till med alla de övriga julsakerna) hugga gran, klä gran, gå på julavslutningar, julbord, planera julklappar, köpa julklappar, göra julgodis och baka pepparkakshus, rulla köttbullar, handla julmat, göra skinka och revbenspjäll (nu ljuger jag, konsum har jätte goda), slå in paket, rimma till paket.....phu, jag blir trött bara jag tänker på det. Och ändå tillhör jag en av de som absolut INTE kan tänka mig att göra avkall på någonting som ingår i "vår" jultradition.

Det SKA vara likadant år, efter år.
Granen ska stå där den brukar, alla julsaker har sin speciella plats, julgodiset gör vi ALLTID tillsammans, sista helgen innan jul, och det är pappa i huset som gör pepparkakshuset med ungarna. (Han slipper förövrigt många av sakerna på listan ovan. Han går på julbordet! Han hjälper till att hugga gran, hjälper MIG att julhandla och följer med vid ETT tillfälle i MAX 2 timmar och handlar några av barnens julklappar. Han gör ju skinkan och sätter upp ljusslingor utomhus också glömde jag att säga.)
Men jag vill inte ha det annorlunda! Tänk om han plötsligt skulle ha julpyntat åt mig! Det skulle INTE uppskattas av Lilla Frun. Tänk om han satte alla sakerna på fel plats.

Min man är en jätte bra pappa och det visar han på mängder med sätt. Han har t.ex. aldrig missat en avslutning, luciafirande, fotbollsmatch, eller andra saker våra barn är med på.
Som i går kväll t.ex. Då var det julfest på min mans jobb. Och som chef förväntades det säkert av honom att
han deltog.
Men eftersom vår lilla dotter (6 år) hade konsert med sin musikskola i kyrkan i går, valde han att tacka nej till julfesten, och i stället gå och se vår dotter uppträda.
Egentligen är de flera flickor i kören där vår tjej sjunger, men kvällen till ära var det bara 3 små flickor som dök upp.
Min man och jag var otroligt stolta när dessa ensamma, 3, små flickor sjöng julsång ackompanjerade av en stor orkester, med glasklara små flickröster så det ekade i kyrkan som var fullsatt! Jag kan tala om att tårarna rann på mig och maken sa hur glad han var som skippat julfesten, för det här ögonblicket var ett minne man kommer ha för resten av livet.

Jag läste i tidningen om en undersökning som gjorts av TCO. Den visade att det var väldigt få pappor, bara drygt 30% som deltar i sina barns lussefirande. De väljer ofta att jobba i stället, men att mammorna är smartare, över 50% som inte missar att se sina små sötnosar vara utklädda som små tomtar, stjärngossar, lucior och tärnor. De små barnen har ofta övat i veckor på julens alla sånger, och är väldigt glada om både föräldrar, mor - och farföräldrar är där för att lyssna, filma och föreviga med dussintals kort.
Stackats pappor, vad de går miste om!!
När jag läste detta förstog jag att det inte bara är över barnen jag ska vara stolt, utan också över maken!

Men så var det det här med julklappar jag tänkte fråga alla er läsare om. För ordningens skull måste jag erkänna att jag är en av de som ser det som en personlig förolämpning när min kära familj (min mamma och pappa, bror osv) föreslår att vi inte ska köpa några julpklappar till varandra. "I år köper vi bara till barnen" Va? Vem har sagt det? JAG vill ha julklappar, och jag vill GE julklappar. Det kan de väl inte bara bestämma utan att ha frågat mig?

Men den verkliga frågan är: Hur mycket är rimligt att barnen får julklappar för varje jul? Är det antalet paket som räknas, eller summan?

Man hör fler och fler föräldrar som, enligt våra mått mätt i alla fall, köper julklappar till sina barn för orimligt mycket pengar! Men hur mycket är rimligt?
Man vill, och kan, ju inte lägga hur mycket pengar som helst, och man vill ju heller inte att barnen blir ledsna på julafton och säger "Fanns det inte fler julklappar? Är de redan slut?"

Hur mycket pengar köper du julklappar för?

Vi brukar, till våra barn, köpa en rejäl julklapp som de önskat sig, och sedan ett antal småpaket med typ pennor, målarblock, spel och lite sådana saker i. Om det är dyrare grejer, som t.e.x. för 2 år sedan då vi köpt ett Wii till de. Då fick de det tillsammans, alla 3.
Makens och min ekonomi hade kanske inte gått under av att ha gett ett av barnet wii:t och låtit de andra 2 få likvärdiga paket. Men vi köper inte julklappar för 3-4000 kronor var.
Det brukar landa på runt 1000-1200 kronor var, och bli runt 10-12 paket. Lite mindre om barnet i fråga är litet. När de var riktigt små fick de bara ett par paket, för sakens skull. De förstår ju inte i alla fall, kändes det som.

Är det en rimlig summa? Är det viktigt att alla barn i en familj får för lika mycket? Eller ska man gå efter ålder? Tror ni barnen bryr sig om vad det kostar, eller är de glada bara tomten kommer med paket att öppna? Jämför barnen julklappar i skolan, och i vilken ålder börjar det, i så fall?
Vad tycker ni läsare? Skriv och låt mig veta? Kom gärna med förslag på julklappar till barnen, till maken, till mamma, till.....ja, vem som helst!

Jag har uppfattningen om att mina barn inte bryr sig det minsta om vad deras paket har kostat. De blir superglada för ALLT.
Det de däremot bryr sig om är att det ska vara rätt många paket, så att julklappsutdelningen tar en stund. Den får inte vara över för snabbt. Sedan bryr de sig inte om det är just de som får paket, eller någon av oss andra, bara vi sitter länge och öppnar, och tittar på vad som finns i varandras paket. (Jag brukar lösa detta genom att "spara" på saker som den ena eller andra ändå behöver. Slå in nya tandborstar + tandkräm. Behöver jag nya strumpbyxor...ja då slår jag in de i ett paket till mig själv. Det kan vara familjens hårschampo, eller en gammal tidning. Barnen märker ingen skillnad. De tycker bara att vi har en jättemysig stund, med MASSOR AV PAKET!

Våra julklappsutdelningar brukar ta ca: 2-3 timmar. En person är tomte, som byts av under kvällen flera gånger, tar ett paket under granen och läser vem det är till. Sedan ska den som köpt paketet rimma på vad som finns i. Sedan få den "lyckliga" öppna, medans alla tittar på. Inte förrän man sagt det obligatoriska tacket, och vad glad jag blev, får nästa paket plockas fram under granen! Hur gör ni?

En annan sak som är viktig med julklappsinköpen har jag märkt, är att det finns saker i några av barnens paket, som går att leka med och pyssla med under juldagen och annandagen. Man kan kanske inte bara satsa på att köpa 1 sak och tro att barnen inte snart ska tröttna och börja leta efter något annat att göra.
Jag försöker därför alltid köpa några paket med bra pyssel eller "lek"saker. Något som håller de sysselsatta.
Har ni några bra tips för inköp av sådana paket till i år?

Till sist undrar jag om jag borde tänka mig för när jag säger till mina barn: "-Var snälla, annars kommer inte tomten" Ger jag de en uppfattning om, att bara de är snälla får de vad de önskar sig, mest av allt!
Det troliga är ju faktiskt att vi inte köpt det de önskar sig mest. En egen häst, eller en egen laptop!  Tror då barnen att de inte varit tillräckligt snälla?

Jag låg och funderade på det här i går kväll när jag skulle sova, och jag kom fram till att barnen kanske skulle varnas, eller förberedas,på något sätt. Kanske ska man säga till de, att om ni har varit snälla kommer tomten, men det är ändå inte säkert att ni får det ni önskar er. Tomten vet bäst vad som är bra för er, och det är säkert det han ger er!

Over and out, från en ganska julstressad 3 barnsmamma som älskar julen och ALLT som hör till!

intressant  Läs även andra bloggares åsikter om nöje, julen, paket, julstress, julklappar